madez

Jag kan inte erkänna att det är min lyckodag idag.
Till en början kändes det helt okej, blir alltid pigg av att cykla
från stationen upp till Lastbilstopp.
Dagen började närma sig halv två och jag skulle hem.
Men precis innan jag skulle gå säger en person till mig som
jag aldrig hört någon säga om mig innan.. 
Fy fan för vissa människor som verkligen säger det de tycker.
Varför inte bara hålla käften och tänka allt ist.
Nej, såra mig ist som fan och sänk mitt självförtroende ytterligare några steg neråt.
Detta kommer återkomma varje dag i mitt huvud och jag vet
inte hur jag ska göra för att ta mig ur det.
Helvete, jag som började se lite ljus i det hela.

Tror inte det finns någon som förstår detta, men jag vill egentligen inte
att någon ska förstå, utan bara jag får säga av mig det.
Så efter detta, tog jag cykeln och bara cyklade. Behövde få tänka..
Tillslut var jag hemma. Både idag och igår har jag cyklat hem
från stan och det gör nog inget annat än gott för mig.
Jag får verkligen tänka av mig och det är skönt när man väl kommer hem.
Så fyra mil på två dagar, jag är faktiskt stolt, lite iaf !